Vad kostar ett byte av fönster inkl. material och montering?

Ett nytt fönster, monterat och klart, kostar vanligtvis mellan 5 000 och 15 000 kronor per styck – ibland mer, ibland mindre – beroende på storlek, material, funktion, och val av leverantör. För ett helt vanligt tvåglasfönster (eller treglas) i PVC med standardmått, kan man i skrivande stund räkna med cirka 6 500–10 000 kr per enhet, inklusive montering, medan ett energieffektivt treglasfönster i trä/aluminium kan landa på mellan 12 000 och 15 000 kr monterat och klart. Men vad ingår egentligen i dessa priser, och varför är det en investering värd att fundera på? Det är precis vad vi i denna artikel reder ut!

Idag är det isolerglas som dominerar!

Det moderna fönstret idag, är i regel ett energiglasfönster med isolerglas i två eller tre skikt, där det yttre skiktet ofta kombineras med låg-emissionsbeläggningar (s.k. lågemissionsglas eller energiglas) och gasfyllda mellanrum – vanligtvis argon, men ibland även krypton i mer exklusiva modeller – för att uppnå maximal värmeisolerande förmåga och minimera värmeförluster. Denna konstruktion minskar inte bara uppvärmningskostnaderna, utan ger även ett jämnare inomhusklimat och bättre komfort. De flesta nya bostäder här i Sverige utrustas idag med treglasfönster som standard (T4-12), särskilt i norra eller mellersta delarna av landet där uppvärmningsbehovet är mer påtagligt, och energikraven strängare.

Vanligast är fönster tillverkade i trä med utvändig aluminiumbeklädnad – en konstruktion som kombinerar träets naturliga isolerförmåga, förnybara egenskaper och miljövänlighet med aluminiumets låga underhållsbehov och höga motståndskraft mot väder och vind. Dessa fönster behöver inte skrapas och målas, vilket gör dem till ett hett val för både privatpersoner och fastighetsägare som prioriterar långsiktig hållbarhet och minimal skötsel.

PVC-fönster, eller plastfönster, förekommer också i väldigt stor utsträckning numera, särskilt inom flerbostadshus, större fastighetsbestånd och byggnader där kostnadseffektivitet är en viktig faktor. PVC är ett material med hög formstabilitet, bra isolerförmåga och extremt lågt underhållsbehov, men som ibland oförtjänt har kritiserats pga. dess hållbarhetsperspektiv, vilket härleder till tillverkningens miljöpåverkan och begränsade återvinningsmöjligheter. Oavsett vilket så är det i praktiken ett av de mest använda materialen i både nybyggnation och renoveringsprojekt!

Tvåglasfönster var de ”facto” valet förr!

Om man ser tillbaka litegrann i tidsmaskinen, så bestod fönsterna i dåtid av mer simpelt enkelglas i träbågare, ofta utan särskilt tätning eller termisk barriär. De äldsta fönstren i Sverige, exempelvis från sekelskiftet 1900, byggdes ofta med spröjsade träbågar och invändiga innerbågar som sattes i under vintern – i praktiken ett manuellt dubbelglas. Tätningar skedde ofta med fönsterull, vadd, tidningspapper och i vissa fall linremsor doppade i olja.

På 1960- och 70-talet introducerades de första isolerglasen för bredare användning, men dessa hade relativt kort livslängd – ofta under 20 år – på grund av bristande kantförsegling och låg gasfyllningsgrad. Deras isolerförmåga var dessutom väsentligt sämre än dagens energiglas. Ofta delade isolerglasen på sig i kassetten och släppte in väldans med kondens!

Varför byta till nya enheter – de gamla går väl renovera?

Det finns såklart en viss (eller stor) charm kring att bevara originalfönster – och vid kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan det absolut vara motiverat. Men i övriga fall handlar det om att väga värmeförlust, komfort och livslängd mot nostalgi och kostnad för underhåll.

Gamla fönster, även med innerbågar, släpper igenom väsentligt mer värme än moderna energifönster. Dessutom medför de ofta kallras och drag, vilket i sin tur skapar en upplevelse av låg komfort även om rummets temperatur är ”rätt” enligt termometern och termostaten.

Renovering av gamla fönster kräver ofta en relativt stor insats med jämna mellanrum:

– Skrapning och målning varje 5–7 år
– Byte av spröjs eller kitt, så kallad omkittning
– Tätningslist och/eller ny karmjustering

En väl utfört fönsterrenovering kan visserligen förlänga livslängden med 10–15 år, men kommer sällan upp i den energiprestanda som ett nytt fönster ger. Och livscykelkostnaden – sett till energi och underhåll – är i de flesta fall lägre med nya enheter.

Vad kostar ett nytt modernt fönster – inklusive montering?

Priset för ett nytt, modernt fönster inklusive montering kan som sagt variera betydligt beroende på flera faktorer, såsom byggnadens typ, fönstrens mått, val av material, antalet fönster som ska bytas samt om även karmarna behöver bytas ut (vilket är standard i nästan alla fall). Generellt sett börjar prisnivån för enklare PVC-fönster med tvåglas eller treglas isolerrutor runt 5 000 kronor per enhet och kan stiga upp mot cirka 9 000 kronor beroende på kvalitet, design och tillverkare. Dessa fönster är ofta ett mycket prisvärt alternativ vid större projekt eller i fastigheter där budget är en avgörande faktor. Mest valuta för pengarna skulle man kunna säga!?

För den som istället väljer treglasfönster i trä, vilket är ett vanligt val i småhus och villor, ligger priset vanligtvis i spannet 9 000 till 13 000 kronor per fönster, monterat och klart. Det handlar då om standardmått och ett relativt konventionellt utförande utan specialfunktioner, såsom vridbara enheter. Vill man ha ett mer exklusivt alternativ, exempelvis treglasfönster i trä med utvändig aluminiumprofil (även kallat aluminiumbeklätt) – vilket både förlänger livslängden och minskar underhållsbehovet – kan kostnaden stiga till mellan 12 000 och 15 000 kronor (eller mer) per enhet.

För mer avancerade lösningar, såsom specialanpassade fönster med bågform, stora glasytor eller särskilda funktioner som extra ljudisolering eller solskyddsglas, är det inte helt ovanligt om det kostar 20 000 eller till och med 25 000 kronor per fönster. I dessa fall påverkas kostnaden även av behovet av specialtillverkning, extra monteringstid och ibland även tillståndsfrågor vid kulturbyggnader eller unika fasadlösningar, dvs. bygglovs.

Det som normalt ingår i priset är demontering av det gamla fönstret, bortforsling, montering av det nya, fogning och tätning med godkända material samt eventuell anpassning av invändiga eller utvändiga lister. Däremot tillkommer ibland kostnader för tillfälliga ställningar eller lyftutrustning, särskilt vid arbete på högre höjder eller i svåråtkomliga lägen. Även arbetstider och tillgänglighet påverkar det slutliga priset – fönsterbyte i innerstadsmiljö med trånga gårdar och begränsad tillgång till byggställning kan exempelvis dra upp arbetskostnaden.

Dessa faktorer påverkar priset som mest

Många olika faktorer inverkar på vad det kostar att byta fönster, och det handlar inte enbart om själva priset på enheten. En av de mest avgörande aspekterna är vilken typ av fönster man väljer – fasta fönster är generellt billigare än öppningsbara modeller, och om fönstren dessutom ska ha tillägg som ventilationsinsatser eller ljudisolerande glas stiger kostnaden ytterligare. Materialval spelar också en stor roll; Som ni nämnde ovan, så är PVC-fönster oftast det mest kostnadseffektiva alternativet, medan träfönster är något dyrare och trä/aluminium-fönster ligger i den övre prisklassen på grund av sin kombination av estetik och underhållsfrihet.

Antalet fönster som ska bytas ut påverkar också vad det kostar per enhet, då större volymer ofta ger stordriftsfördelar och därmed ett lägre genomsnittligt pris. Tillgängligheten är såklart en annan viktig punkt – om arbetet kräver ställningar, lyftkranar eller annan särskild utrustning för att komma åt fönstren, ökar monteringskostnaden. Även byggnadstypen påverkar: det är enklare och billigare att byta fönster i en enplansvilla än i ett flerbostadshus med tre våningar och begränsad tillgång till hiss eller entréutrymmen. Tillika om det är träfasad eller tegel/puts!!

Sist men inte minst så spelar även svårigheten i monteringen in. I äldre byggnader kan karmarna vara sneda, väggarna ojämna eller fasaden skadad, vilket kräver extra åtgärder såsom karmjustering, tätning eller förstärkning – moment som både tar tid och kostar pengar.

Nya fönster kan faktiskt löna sig från första kronan!

Fönsterbyte räknas som en värdehöjande åtgärd vid fastighetsförsäljning, särskilt om fönsterna är nyligen monterade, energieffektiva och har dokumenterad prestanda i form av energiklassificering eller CE-märkning. Flera större mäklarfirmor här i Sverige bekräftar att nya treglasfönster ofta kan höja värdet på en villa med mellan 50 000 och 150 000 kronor, beroende på faktorer som bostadsmarknadens läge, fastighetens ursprungliga skick och fönstrens visuella intryck. I vissa fall kan värdeökningen till och med bli ännu högre, särskilt om bytet samtidigt förbättrar husets utvändiga estetik eller energiprestanda till den grad att byggnaden hamnar i en bättre energiklass.

Men det är inte bara en potentiell värdeökning som gör fönsterbyte till en smart investering. Även försäljningstiden tenderar att minska när fastigheten är uppgraderad med moderna fönster. I dagens bostadsmarknad är energideklaration, driftskostnader och byggteknisk standard ofta lika avgörande för köpare som planlösning, trädgård eller läge. Nya fönster signalerar framtidssäkring, komfort och omsorg om byggnadens skick – egenskaper som minskar köparens osäkerhet och ofta underlättar både lån och besiktning.

För bostadsrättsföreningar (BRF) och större fastighetsägare finns ytterligare incitament. Ett omfattande fönsterbyte i en bostadsrättsförening kan förbättra hela fastighetens energiklass, vilket i sin tur minskar de löpande uppvärmningskostnaderna för medlemmarna och förbättrar föreningens ekonomi. Dessutom stärker det föreningens långsiktiga underhållsplan, vilket är något många köpare idag aktivt granskar innan bostadsköp. Nya fönster innebär också mindre löpande underhåll, färre felanmälningar och minskad risk för framtida fuktskador kring karmar och bågar. Win-win situation utan dess råge!

Ur ett långsiktigt förvaltningsperspektiv är fönsterbytet alltså inte bara en investering i energieffektivitet, utan också en strategisk åtgärd som bidrar till ett högre marknadsvärde, minskade driftskostnader, bättre boendemiljö och tryggare framtidsutsikter för såväl enskilda villaägare som större bostadsrättsföreningar.

En rejäl energibesparing med isolerglas

Energimyndigheten uppskattar faktiskt att ett byte från gamla tvåglasfönster till moderna treglas isolerrutor kan minska uppvärmningsförlusten genom fönstren med upp till 35–45%.

Detta kan översättas till det mer överskådliga:

– 5 000–10 000 kWh mindre per år i en normalstor villa
– 7 000–15 000 kronor i årlig besparing beroende på el- eller fjärrvärmetariff
– Betalningstid på cirka 10–15 år (fortare om elpriserna fortsätter vara höga)

För byggnader med direktverkande el som huvudsaklig uppvärmning kan återbetalningstiden kortas med flera år.

Ta gärna en titt på Energimyndighetens webbplats för mer info kring just energieffektiva fönster och dörrar.

Kan man använda ROT-avdraget vid fönsterbyte?

Absolut, det är självklart möjligt att använda ROT-avdraget vid fönsterbyte, under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda dock. ROT-avdraget gäller enbart för privatpersoner (fysiska personer) som äger sin bostad, antingen en villa eller ett småhus, och i vissa fall även en bostadsrätt – dock endast om arbetet utförs på insidan av bostaden. Avdraget ger möjlighet att dra av 30 procent av arbetskostnaden (ibland 50% beroende på eventuell tillfällig höjning), upp till ett årligt maxbelopp på 50 000 kronor per person.

Det är däremot viktigt att förstå, att ROT-avdraget enbart gäller för själva arbetskostnaden, inte för materialet eller resor. För att avdraget ska godkännas måste arbetskostnaden tydligt specificeras på fakturan från entreprenören, som i sin tur måste ha F-skattsedel och vara registrerad hos Skatteverket. Själva avdraget görs direkt på fakturan, vilket innebär att du som kund ser en reducerad slutkostnad redan vid betalning.

Som ett exempel kan nämnas, att om ett byte av fönster kostar totalt 100 000 kronor, varav 40 000 kronor utgör arbetskostnad, så ger ROT-avdraget en skattereduktion på 12 000 kronor. Det innebär att du i praktiken endast betalar 88 000 kronor för hela arbetet, förutsatt att du har rätt till hela avdraget och inte redan har nyttjat maxbeloppet för innevarande år.

Vi rundar av – såhär mycket kostar ett nytt fönster

Att byta fönster är en investering som kombinerar komfort, energieffektivitet, värdeökning och långsiktig besparing. Massvis av fördelar med andra ord! Moderna treglasfönster i trä eller trä/aluminium har överlägsen isolerförmåga jämfört med äldre kopplade tvåglasfönster (1+1-glas) eller ännu äldre enkelfönster. De är dessutom mer underhållsfria, bättre ljudisolerade och bidrar till ett bättre inomhusklimat.

Kostnaden för ett fönsterbyte varierar, men med ROT-avdrag, energibesparing och fastighetsvärde i beaktande, är det i regel en rationell och lönsam åtgärd – särskilt på sikt. Man bör räkna med runt 5 000-15 000 kr, mellan tummen och pekfingret, för ett fönster inkl. montering.

För dig som står inför att byta fönster i din villa, ditt radhus eller flerbostadshus är det alltid en bra idé att begära flera offerter, räkna på besparing över tid och säkerställa att material och montage uppfyller aktuella krav gällande energieffektivitet, CE-märkning och byggstandarder.

Att satsa på rätt fönster är inte bara en fråga om ekonomi – det handlar också om komfort, hållbarhet och framtidssäkring.