Uppemot 15% energibesparing med fönsterbyte till isolerglas!

Visste du att ett fönsterbyte på fastigheten kan ge en så hög energibesparing som hela 15%, ibland mer än så, beroende på byggnadens befintliga skick, fönstrens ålder och typ av nya enheter. Detta är alltså inte bara en fråga om komfort – det handlar om konkret reducering av uppvärmekostnader, minskad klimatpåverkan och ökat värde på fastigheten. En solklar win-win situation utan dess like! Vi kikar närmare på just denna minskade energiförlust i artikeln nedan.

Energibesparing med fönsterbyte – absolut!

Fönster utgör ofta en av byggnadens största svagheter när det gäller värmeläckage. Detta beror på att glas och fönsterkonstruktioner generellt har lägre isoleringsvärde (U-värde) än väggar och tak. I äldre hus med tvåglasfönster eller otäta karmar kan upp till en tredjedel av värmen gå förlorad genom just fönsterna. Att byta till moderna enheter med lågemissionsglas (energiglas), gasfyllning (argon) och energieffektiva karmkonstruktioner gör en dramatisk påverkan på energibesparingen.

Ett typiskt fönsterbyte i en villa eller lägenhetshus från 1970-talet – där tvåglasfönster med träkarmar ersätts med nya treglasfönster som har argonfyllda isolerrutor och energieffektivt belagda glas – kan sänka värmeförlusterna genom fönstren med cirka 40–60 %. Sett över hela byggnadens energibehov motsvarar detta vanligtvis 10–15 % besparing på årsförbrukningen för uppvärmning.

Satsa stort, gör en insats för hela fastigheten

Fönsterbytet är en av flera åtgärder man kan vidta för att effektivisera energiförbrukningen i sin fastighet. Bland andra vanliga energibesparande insatser finns exempelvis:

• Tilläggsisolering av väggar och vind – kraftigt minskad värmeförlust genom klimatskalet.
• Byte av värmesystem – exempelvis från direktverkande el till bergvärmepump.
• Installation av värmeåtervinning i ventilationen (FTX).
• Tätning och justering – särskilt runt dörrar och äldre fönster.
• Byten av ytterdörrar och garageportar – ofta underskattade kallpunkter.

Att kombinera flera åtgärder ger ofta den största effekten, men inte alltid den mest kostnadseffektiva. Därför är det viktigt att analysera både byggnadens nuvarande status och vilka investeringar som ger bäst avkastning i kWh per krona.

Fönsterbyte – mest lönsamma åtgärden för energibesparing?

Byten till nya fönster hör såklart inte alltid till de billigaste åtgärderna, dock är det faktiskt ett av få underhållsarbeten som direkt påverkar både energiprestanda, boendekomfort, inomhusmiljö, ljudisolering och fastighetens utseende – vilket gör det till ett utav de absolut bästa valen. Jämfört med tilläggsisolering av väggar kan det vara mer kostnadseffektivt i vissa fall, eftersom isolering ofta kräver omfattande ingrepp i fasaden.

Ur ett rent tekniskt perspektiv är värmepumpinstallation också väldigt energieffektivt per investerad krona, men den påverkar inte byggnadens värmeförluster – vilket fönster gör. Därför är fönsterbyten särskilt intressanta som komplement till effektiv värmeproduktion.

Såhär mycket kan du tjäna med nya och moderna fönster

Om vi utgår från ett äldre tvåglasfönster med ett U-värde på omkring 2,8–3,0 W/m²K, och byter till ett modernt treglasfönster med ett U-värde på cirka 1,0–1,2 W/m²K, innebär det i praktiken en halvering eller tredubbling av isolerförmågan.

Räknar man på ett normalstort hus med cirka 25 m² fönsteryta kan energibesparingen bli 3 000–7 000 kWh per år beroende på uppvärmningssätt, klimat och byggnadens övriga isoleringsstatus. Med ett elpris på 1,5 kr/kWh motsvarar detta mellan 4 500 och 10 500 kronor årligen. Över 20–30 år blir det en mycket stor besparing – och det utan att ens räkna in ökade bostadsvärden. Man förstår lätt att för en BRF, så innebär detta att enorma summor sparas in.

Materialval: PVC, trä, aluminium eller kombinationer?

Vilket material blir egentligen bäst för fastigheten? Detta påverkar i sin tur både energiprestanda, underhållsbehov och livslängd, för att inte glömma det estetiska. Här tar vi en titta på dessa olika alternativ:

PVC-fönster

PVC (plast) är ett underhållsfritt material som ger god isolering till låg kostnad. Tack vare flerkammarprofiler och tät konstruktion är dessa fönster energieffektiva och populära här i Sverige, samt i Europa överlag. Tidigare har PVC-fönster upplevts som mindre estetiskt tilltalande i äldre hus, men med dagens moderna materialval och profiler, så är det ofta inget hinder längre, då fönsterna flyter in väldigt bra med byggnadens design, oavsett nytt eller gammalt.

Träfönster

Klassiskt och estetiskt, särskilt i äldre byggnader. Trä har bra isolerförmåga men kräver regelbundet underhåll. Det kan målas om och renoveras (vart 10-15 år, ibland kortare än så), vilket ger lång livslängd, men känsligheten för fukt och röta är en nackdel i sämre ventilerade konstruktioner.

Aluminiumbeklädda träfönster

Denna hybridlösning har blivit standard i många nybyggnationer. Du får träets naturliga isolerförmåga invändigt och aluminiumets hållbarhet utvändigt. Kräver minimalt underhåll och kombinerar det bästa av två världar. Det som ibland behöver göra är ommålning, ifall färgen flagnar från metallen. Dock väldigt sällsynt numera!

Helaluminiumfönster

Vanligast i kommersiella fastigheter och större glaspartier. Aluminium är extremt hållfast men leder värme, vilket kräver avancerade bryggbrytande profiler (termisk isolering) för att komma ner i godtagbara U-värden. Kan vara dyra och något mindre energieffektiva om inte korrekt konstruerade.

Oavsett vad man väljer, så brukar samtliga komma utrustade med någon form av isolerglas, ofta 2-glas isoler eller 3-glas. Givetvis finns där även äldre klassiska (sidohängda) fönster på marknaden, vilket då brukar använda sig av enkelglas i fönsterbågen (kittade enheter).

T4-12 isolerglas – de mest förekommande kassetterna

De flesta nya fönster idag är som sagt utrustade med treglas isolerrutor, och en av de vanligaste konfigurationerna är just T4-12, vilket innebär 4 mm glas, 12 mm distans (luft), och upprepat tre gånger totalt (glas-distans-glas-distans-glas). Inuti dessa rutor används ofta argon som gasfyllning och energiglas som beläggning.

Fördelen med denna konstruktion är att det ger både låg värmeledning (lågt U-värde), god ljudisolering och god ljusgenomsläpplighet – ett måste i vårt nordliga klimat där både ljus och värme är dyrbara resurser.

Vad energi och argon betyder i detta sammanhang

Energiglas är ett glas med en osynlig metallbeläggning som reflekterar tillbaka värmestrålning in i rummet, ytan är lite sträv pga. detta. På så vis reduceras värmeförluster utan att försämra ljusinsläpp.

Argon är en ädelgas som används i mellanglasrummet i isolerrutor (appliceras med vakuum på fabriken). Den är tyngre än luft och leder värme sämre, vilket förbättrar isolerförmågan ytterligare. Kombinationen av energiglas + argon är standard i moderna energieffektiva fönster.

Renovera de gamla fönsterna istället?

Självklart är det möjligt att, istället för ett komplett fönsterbyte, så renoverar man helt sonika sina äldre bågar och karmar. Detta kan också uppnå viss energibesparing, men inte lika mycket som helt nya enheter förstås. Exempel på rekommenderade åtgärder vid renovering är:

• Byte av tätningslister – reducerar drag och oönskad ventilation.
• Omläggning av befintligt glas – nytt silikon och fönsterkitt.
• Tillägg av ett extra glas – så kallat kopplat fönster.
• Utbyte av ett eller båda glasen mot energiglas.
• Renovering av karmar och bågar – tätare och bättre funktion.
• Montering av innanfönster med lågemissionsglas.

Dock når man sällan ner till samma U-värden som nya treglasfönster, och ibland blir kostnaden för totalrenovering nästan lika hög som ett fönsterbyte – utan motsvarande effekt på ljud, komfort eller hållbarhet. Renovering är för dig som vill behålla den gamla klassiska stilen som inte går att återskapa med nya fönster, exempelvis byggnader ute på landsbygden etc.

ROT-avdrag för dig som är privatperson

Både fönsterbyte och fönsterrenovering är i normalfallet berättigade till ROT-avdrag, vilket just nu innebär att 30 % av arbetskostnaden kan dras av (höjs tillfälligt till 50% under delar av 2025), upp till 50 000 kr per person och år. Viktigt är att arbetet utförs av ett företag med F-skattsedel, och att det sker i eller vid en bostad du äger och bor i.

Materialkostnaden ingår inte i avdraget, men eftersom arbetskostnaden vid fönsterbyte kan vara avsevärd – särskilt vid svåråtkomliga lägen – är ROT-avdraget ett kraftigt ekonomiskt incitament.

Notera! Enbart fysiska personer kan dra nytta av rotavdraget, alltså privatpersoner, således kan inte en bostadsrättsförening ansöka om avdrag för fönsterbyte på en BRF eller dylikt!

Avrundning – ett fönsterbyte ger stor energibesparing

Att byta ut äldre fönster är en av de mest påtagliga och långsiktiga åtgärder man kan göra för att förbättra både energiprestanda och boendekomfort. Upp till 15 % minskad energiförbrukning är en rimlig bedömning i genomsnitt. Effekten är störst om du har äldre tvåglasfönster, särskilt i kombination med läckande karmar eller dåliga tätningar.

Samtidigt förbättras även ljudmiljön, inomhusklimatet och byggnadens totala utseende. Om man kombinerar detta med ROT-avdrag, stigande energipriser och en växande medvetenhet om klimatpåverkan, blir det tydligt att fönsterbyte inte bara är en estetisk åtgärd – det är ett smart och hållbart beslut för framtiden.

Längtar du efter de där 15% i energibesparing vid fönsterbyte? Vi förstår, det är ingen liten reducering vi pratar om! Försäkra dig dock först och främst om att de nya fönsterna inte behöver bygglov, innan arbetet påbörjas såklart. Mer om bygglovsplikt vad beträffar fönster och andra fasadändringar, har vi skrivit om här.