019-603 24 40
info@enomic.se
Majoriteten av fastigheternas fönster här i Sverige, behöver man byta ut ungefär vart 25:e till 35:e år – en uppskattning som man dock får ta med en nypa salt, då det varierar ganska kraftigt beroende på material, väderstreck, kvalitet och såklart underhåll. Moderna isolerglasfönster håller längre än äldre modeller, särskilt om de är korrekt monterade och regelbundet skötta. Men när började man egentligen använda fönster – och hur har tekniken utvecklats till dagens standarder som blivit så hållbara? Låt oss ta en titt på detta nedan!
En fascinerande historia bakom fönster och dess ursprung!
Fönstret såsom vi känner till det, sträcker sig faktiskt längre än vad många tror. De första dokumenterade exemplen på öppningar i byggnader, för ljusinsläpp, dateras till antiken. I Mesopotamien användes djurhudar eller trä för att täcka små öppningar i väggar. I det antika Egypten började man använda alabasterplattor som kunde släppa in dagsljus men ändå ge ett visst skydd. Romarna använde bitvis glas – framför allt i lyxigare villor – men tekniken för att tillverka genomskinligt fönsterglas var fortfarande relativt primitiv. Inget planglas här inte!
Det var först under medeltiden, främst i kloster och kyrkor, som blyinfattat glas blev vanligt i Europa. Detta glas var ofta färgat, vilket främst användes för dekorativt syfte snarare än praktiskt ljusinsläpp. I norra Europa var det inte förrän på 1600–1700-talet som mer vanligt folk började montera fönster av enklare glas i bostadshus, och det dröjde ytterligare in på 1800-talet innan det blev standard i olika byggprojekt.
Med industrialiseringen på 1800-talet kom stora framsteg inom glastillverkning. Då började man använda valsat glas och senare floatglas, vilket gjorde det möjligt att producera stora, jämna glasytor. I takt med att energieffektivitet och komfort blev viktigare under 1900-talet kom isolerglaset – och därmed också ett nytt kapitel i fönstrets utveckling.
Utvecklingen har gått raskt framåt
Fönstrets resa från enkla träluckor till dagens högpresterande isolerglasfönster har kantats av tekniska genombrott inom flera olika områden, som exempelvis glasproduktion, materialvetenskap och byggteknik. Ett enkelt fönster från början av 1900-talet bestod ofta av ett enda glas i en träkarm, alternativt kopplade bågar med så kallade tvåglas. Dessa fönster saknade tätningar och erbjöd begränsat skydd mot kyla och vinddrag.
På 1950-talet började isolerglas introduceras, vilket innebar två glasskivor med en försluten luftspalt emellan. Detta förbättrade värmeisoleringen markant. På 1970-talet tillkom förbättrade tätlister, karmkonstruktioner och även gasfyllda isolerrutor (argon, krypton) som ökade prestandan ytterligare. Under 1980- och 90-talen blev 3-glasfönster vanligare här i Skandinavien, och utvecklingen har sedan dess gått mot mer underhållsfria material och bättre U-värden, för att hålla kvar värmen så bra som möjligt.
Idag tillverkas fönster i en mängd olika materialkombinationer – från klassiskt trä rakt igenom, till kompositlösningar med aluminium på utsidan och trä eller PVC på insidan. Tekniker som varmkantdistans, selektiva beläggningar (energiglas) och vakuumglas är några exempel på moderna innovationer, som ökar både energieffektivitet och livslängd.
Genomsnittlig livslängd på fönster från de senaste årtionden
Fönster tillverkade från 1980-talet och framåt har generellt en livslängd på mellan 25 och 35 år, givet att de underhålls korrekt. Det som främst skiljer just dessa enheter från tidigare generationer är bland annat:
Bättre tätning
Gummilister och åldersbeständiga tätningsmaterial håller fukt och drag borta.
Förbättrat glas
Flerglaslösningar, dvs. isolerglas i folkmun, som ofta kombineras med energiglas och gasfyllning, minskar värmeförluster.
Hållbara material
PVC och aluminium har blivit allt vanligare som yttre materialval, särskilt på utsatta delar.
Det innebär inte att äldre fönster från 1980-talet måste bytas idag, men energieffektiviteten har försämrats med tiden och isolerglasets tätning (kantförsegling) har ofta börjat läcka efter 30–35 år. Då förlorar fönstret sin funktion som värmebarriär – och kondens mellan rutorna blir ett vanligt tecken. Fult och ineffektivt, om man lägger korten på bordet!
Såhär länge brukar moderna isolerglasfönster stå sig
Livslängden på moderna fönster beror till stor del på materialval och konstruktion, men en sak är säker, de är byggda för att hålla bra länge och ge valuta för pengarna. Här radar vi upp några olika varianter av enheter:
Träfönster (med 3-glas isolerruta)
Om de underhålls noggrant kan dessa hålla i 30–40 år. De kräver dock regelbunden målning och kontroll av tätningar. Fuktskador är den vanligaste orsaken till nedsatt livslängd.
Trä/aluminium-fönster
En mycket populär kombination här i Sverige. Aluminiumet skyddar träets utsida mot väderpåverkan, vilket minskar underhållsbehovet. Dessa kan hålla 40–50 år med rätt omvårdnad.
PVC-fönster
Hållbara och nästan helt underhållsfria. Livslängden ligger ofta på 35–45 år. En viss gulning och sprödhet kan dock uppstå efter lång exponering för UV-ljus, särskilt på sydfasader utan skuggning, dock har detta blivit alltmer ovanligt med dagens moderna plastfönster!
Aluminiumfönster (hela konstruktionen)
Dessa enheter används främst i kontor och offentliga byggnader. De är mycket väderbeständiga och kräver minimalt underhåll. Livslängden kan överstiga 50 år, men värmeisoleringen kan vara sämre om konstruktionen inte är optimerad.
Oavsett typ av fönster, så kan man behöva byta isolerglasen innan enheten i sig är uttjänt, exempelvis om glaset går sönder, delar på sig i kassetten, eller dylikt.
De mest underhållsfria fönsterna är…
PVC- och aluminiumfönster, vilket vi var inne på lite ovan, klassas som de mest underhållsfria alternativen på marknaden idag. PVC-fönster är vanligt förekommande i flerbostadshus, särskilt i områden med hög fuktighet eller salta miljöer. Aluminiumfönster återfinns ofta i offentliga miljöer och industrianläggningar där lång livslängd och minimalt underhåll är avgörande.
För privatbostäder föredrar många trä/aluminium-fönster eftersom de kombinerar träets estetik med den aluminiumbeklädda tåligheten. De kräver i princip inget underhåll på utsidan, och insidan kan behandlas med lack eller färg beroende på inredningsstil.
Funder du och din BRF (eller företag) på ett fönsterbyte till underhållsfria enheter, så kan vi på Enomic stå till din tjänst! Välkommen att kontakta oss för en offert och rådgivning, med fasta priser genom hela projektet!
Hur ofta bör man byta fönster och vilka faktorer påverkar?
Rent tekniskt borde man överväga att byta fönster efter ungefär 25 till 35 år, dvs. inte särskilt ofta, men någon exakt tidsgräns som gäller för alla typer av byggnader och fönster finns däremot inte. Livslängden beror i hög grad på flera samverkande faktorer. Fönstrets konstruktion och vilket material det är tillverkat av har stor betydelse – trä, PVC, aluminium och olika kombinationer har alla sina styrkor och svagheter sett till hållbarhet och underhållsbehov. Hur väl fönstret har underhållits genom åren är också mycket avgörande, då ett välskött träfönster exempelvis kan hålla i flera decennier längre än ett som fått stå utan tillsyn.
En annan viktig punkt är skicket på tätningslisterna och karmarna. Om dessa fortfarande är täta och fria från sprickor, fuktskador eller röta, finns det sällan någon brådska att byta. Däremot är det ett varningstecken om energikostnaderna i huset stiger, om inomhusklimatet känns kallare eller dragigare än tidigare, eller om det uppstår kondens mellan glasen – ett tydligt tecken på att isolerrutan har förlorat sin tätning och därmed sin funktion.
I vissa fall spelar även estetiska och funktionella faktorer in. Vid renoveringar eller fasadändringar kan det bli aktuellt att uppgradera fönstren för att matcha byggnadens nya uttryck, förbättra ljusinsläpp eller tillgängliggöra bättre vädringsmöjligheter. I energihänseende finns också mycket att vinna. Ett byte från gamla tvåglasfönster från 1980-talet till moderna treglasfönster kan minska värmeförlusten rejält. Beroende på husets övriga isoleringsstandard kan energibesparingen landa någonstans mellan 15 och 25 procent – vilket i längden innebär både ekonomiska och miljömässiga vinster.
Maximera livslängden – underhåll är nyckelordet
För att öka livslängden generellt sett, så bör man se över ett antal punkter på sina fönster, varav allt egentligen handlar om gott underhåll:
– Kontrollera tätlister och smörja gångjärn minst en gång per år.
– Måla träfönster regelbundet – ca vart 10:e år beroende på exponering.
– Tvätta fönstrens utsida regelbundet för att minska påväxt och smuts.
– Undvika att stänga fönster hårt eller snett vilket kan skada karm eller beslag.
– Montera fönsterbleck med rätt lutning och avrinning för att leda bort vatten.
Moderna fönster kan med fördel även kompletteras med solskyddsfilm eller markiser för att minska UV-påverkan och överhettning – något som förlänger både karmens och glasets funktionella livslängd.
Fönsterrenovering eller komplett byte till nya fönster? Missa inte Boverkets tips inom detta område!
Kuriosa: Väderstrecket avgör mycket!
Norr, öst, syd eller väst!? Väderstreck spelar större roll än man kan tro när det kommer till hur länge ett fönster står emot tidens tand. I vårt avlånga land Sverige är sydsidan mest utsatt för sol och UV-strålning, vilket kan bleka och åldra karmar, särskilt i PVC och målade träfönster. Västsidan får ta mest regn och vind, vilket kan påskynda röta i träbaserade lösningar.
Öst- och norrsidan är ofta skuggade och mindre utsatta för solens nedbrytande effekt, vilket innebär att fönstren på dessa sidor i regel håller längst. Däremot kan fuktproblem och påväxt (t.ex. alger och mögel) bli mer vanliga i skuggiga lägen om ventilationen är bristfällig… alltid är det något!
Kort summering: Hur ofta ska man byta fönster – och vad bör man tänka på?
I genomsnitt bör man byta fönster efter runt 25–35 år, men livslängden varierar väldans mycket beroende på material, väderpåverkan och skötsel. Träfönster kräver mer regelbunden vård men kan hålla länge. Kombinationsfönster med trä och aluminium erbjuder ett bra mellanting. PVC- och helaluminiumfönster kräver minst underhåll och passar bra i tuffa miljöer eller där man vill slippa framtida målningsarbete.
Att byta fönster är inte bara en utseendemässig förbättring utan även en investering i komfort, energibesparing och långsiktig fastighetsvärde. Det bästa är att sätta sig in i de olika materialens förutsättningar och miljöpåverkan, och göra sitt val utifrån det, oavsett om det gäller privatbostäder, flerbostadshus eller kommersiella fastigheter.
Om du står inför ett fönsterbyte är det därför smart att ta hjälp av professionella fönstermontörer, såsom oss på Enomic 😉 , vi kan göra en statusbedömning och rekommendera rätt lösning – både för dagens behov och framtidens krav.