info@enomic.se
EPBD direktivet är EU:s regelverk för att byggnader ska använda mindre energi och bidra till lägre klimatutsläpp. Tänk dig att ett hus är som en stor vinterjacka. Om jackan är trasig med hål och slitage, så håller den inte värmen och man börjar frysa. EPBD säger alltså att nyproducerade hus ska få riktigt bra och tåliga jackor redan från början, medan gamla hus ska lagas och förbättras steg för steg.
För nya byggnader innebär EPBD direktivet att energikraven blir hårdare och att byggnader på sikt ska ha mycket låg energianvändning. För befintliga fastigheter handlar det främst om energideklarationer, planering av renovering, kostnadseffektiva åtgärder och successiva förbättringar. Det är alltså inte så att alla fastighetsägare måste renovera allt över en natt, men riktningen är tydlig: framtidens byggnader ska vara mer energisnåla, tekniskt genomtänkta och hållbara över tid.
Det här står EPBD direktivet för
EPBD står för Energy Performance of Buildings Directive. På svenska kallas det oftast direktivet om byggnaders energiprestanda eller kort och gott energiprestandadirektivet.
Direktivet handlar om hur EU:s medlemsländer ska arbeta med byggnaders energianvändning. Det omfattar bland annat nybyggnation, befintliga byggnader, energideklarationer, tekniska installationer, renovering, solenergi, laddinfrastruktur och långsiktiga mål för ett mer energieffektivt byggnadsbestånd.
EPBD är inte ett fönsterdirektiv, ett ventilationsdirektiv eller ett isoleringsdirektiv i snäv mening. Det är snarare ett ramverk för hela byggnaden. Men eftersom fönster, dörrar, glaspartier, väggar, tak, ventilation och värmesystem tillsammans avgör byggnadens energiprestanda, så får direktivet stor praktisk betydelse även för exempelvis PVC-fönster, aluminiumfönster, fönsterdörrar och aluminiumpartier.
Lägre energianvändning är målet
Grunden till EPBD är EU:s klimat- och energimål. Byggnader står för en mycket stor del av Europas energianvändning. Därför är de också en viktig del av arbetet med att minska utsläpp, sänka energibehovet och skapa ett mer robust energisystem.
Det omarbetade direktivet beslutades på EU-nivå och blev särskilt aktuellt genom den senaste revideringen, där kraven skärptes och målen blev mer långsiktiga. Tanken är att byggnadsbeståndet i EU gradvis ska ställas om fram till år 2050. Det handlar inte bara om klimatpolitik, utan också om ekonomi, energisäkerhet, teknisk utveckling och bättre inomhusmiljö.
Man kan sammanfatta tanken så här: den billigaste och renaste energin är ofta den energi som aldrig behöver användas. Om en byggnad håller värmen bättre, använder smartare teknik och har ett mer effektivt klimatskal minskar behovet av uppvärmning, kylning och el. Det märks både i klimatstatistiken och på driftkostnaden.
Påverkar EPBD fastighetsägare i Sverige mer än övriga Europa?
Här är svaret faktiskt både ja och nej, låt oss ta en titt på varför det är just så.
Sverige har, som vi alla vet, ett kyligare klimat än många andra EU-länder, vilket gör uppvärmningsbehovet större. Ett hus här i Sverige behöver klara långa vintrar, fukt, blåst, temperaturskillnader och ibland ganska mäktiga väderomslag. Det gör att klimatskalet, alltså väggar, tak, grund, fönster och dörrar, blir särskilt viktigt.
Samtidigt har vi i Sverige redan relativt höga byggkrav och därmed en byggbransch som länge arbetat med isolering, energieffektivitet, fjärrvärme, värmepumpar och energideklarationer. Många nyproducerade svenska byggnader håller därför redan en hög nivå jämfört med äldre byggnader i delar av Europa.
Men det betyder inte att vårt bostadsbestånd redan gått i mål! Det finns fortfarande många äldre småhus, flerbostadshus, skolor, lokaler och offentliga byggnader med hög energianvändning. Där kan fönster, ventilation, värmesystem, styrning och täthet spela stor roll. I ett nordiskt klimat blir små energiläckage snabbt stora över en hel uppvärmningssäsong. Ett dragigt fönster är kanske charmigt i en gammal roman, men mindre charmigt på elräkningen i februari.
Detta gäller för nya privatägda bostäder
För nybyggda privata fastigheter, exempelvis småhus, bostadsrätter och privata flerbostadshus, så innebär EPBD att byggnader ska projekteras med mycket god energiprestanda redan från början. Kraven handlar inte bara om att välja bra material, utan om att hela byggnaden ska fungera som ett energieffektivt system.
Det innebär att arkitekt, konstruktör, energikonsult, fönsterleverantör och entreprenör behöver tänka tillsammans. Fönstrens U-värde, väderstreck, solinstrålning, lufttäthet, montage och anslutningar påverkar slutresultatet. Detsamma gäller ventilation med värmeåtervinning, isolering, värmesystem och byggnadens form.
Ett nytt privatägt hus ska alltså inte bara se bra ut på ritning, det ska också kunna prestera bra i verkligheten. Den som bygger nytt behöver därför lägga stor vikt vid energiberäkningar, produktval och utförande. Ett energieffektivt fönster kan tappa mycket av sin nytta om montaget är slarvigt eller om anslutningen runt karmen skapar köldbryggor.
Högre krav på det nybyggda inom offentlig verksamhet
För nya offentliga byggnader är kraven särskilt höga och viktiga, eftersom den offentliga sektorn förväntas gå före. Det kan handla om skolor, förskolor, vårdbyggnader, kommunhus, idrottshallar och andra byggnader som ägs eller används av offentliga aktörer.
Dessa byggnader har ofta hög användning, långa öppettider och stora krav på inomhusmiljö. En skola ska exempelvis vara energisnål, men också ha bra dagsljus, god ventilation, låg ljudnivå, bra säkerhet och en arbetsmiljö där både elever och personal fungerar. Här blir fönster och glaspartier mycket intressanta eftersom de påverkar flera saker samtidigt.
Stora glasytor kan ge ljus, trivsel och arkitektonisk kvalitet, men de kan också ge värmeförluster på vintern och för höga temperaturer på sommaren om de inte projekteras rätt. Därför behöver offentliga byggnader ofta arbeta med högpresterande glas, solskydd, robusta aluminiumprofiler, genomtänkta montage och smart styrning av värme, kyla och ventilation.
Stegvis upptrappning för befintliga hus inom privat regi
För befintliga privata byggnader är EPBD dock mycket mer stegvis. Det handlar inte om att varje villaägare eller bostadsrättsförening måste totalrenovera i panik. Däremot får energiprestanda större betydelse vid försäljning, uthyrning, finansiering och framtida renoveringar.
Energideklarationen blir ett viktigt verktyg. Den visar hur byggnaden presterar och kan ge rekommendationer om förbättringar. För en fastighetsägare kan den fungera som en teknisk karta: var försvinner energin, vilka åtgärder är rimliga och vad bör prioriteras?
I ett äldre småhus kan åtgärderna handla om tilläggsisolering, tätning, byte eller renovering av fönster, förbättrad ventilation, ny värmekälla eller smartare styrning. I en bostadsrättsförening kan det handla om injustering av värmesystem, fasadrenovering, byte av entrépartier, fönsterrenovering eller installation av effektivare teknik.
Nuvarande offentliga byggnader behöver heller inte stressa
Befintliga offentliga fastigheter kommer ”sannolikt” att behöva hanteras mer systematiskt. Offentliga fastighetsägare har ofta stora bestånd och behöver planera energieffektivisering över lång tid. Det kan handla om att inventera byggnader, prioritera de sämsta objekten och samordna åtgärder med planerat underhåll.
En kommun som ändå ska renovera en skola kan exempelvis passa på att förbättra fönster, ventilation, belysning och styrsystem samtidigt. Det är ofta mer prisvärt än att göra en liten åtgärd i taget utan helhetsplan.
Här är det viktigt att inte stirra sig blind på en enda komponent. En äldre offentlig byggnad kan ha brister i både klimatskal, ventilation, styrning och värmesystem. Den bästa renoveringen är därför ofta den som kombinerar flera åtgärder och samtidigt förbättrar inomhusmiljö, arbetsmiljö och driftsekonomi.
Hur fönster spelar en stor roll i EPBD direktivet
Fönster är en av byggnadens mest tekniskt avancerade delar, ja åtminstone sett till dagens moderna enheter. De ska släppa in dagsljus, ge utsikt, stå emot väder, minska buller, bidra till säkerhet och samtidigt begränsa värmeförluster. Det är ganska mycket begärt av något som många mest tänker på som ”glas i en karm”.
Ur energisynpunkt är fönstrets U-värde av hög vikt. Ju lägre U-värde, desto mindre värme försvinner genom konstruktionen. Men U-värdet är bara en del av bilden. Även g-värde, lufttäthet, karmmaterial, glasuppbyggnad, distanslister, montage och anslutningar påverkar resultatet.
PVC-fönster, aluminiumfönster och glaspartier
PVC-fönster (plastfönster) ger ofta god isolerförmåga och kräver därtill minimalt med underhåll. Aluminiumfönster och aluminiumpartier är starka, formstabila och passar bra vid större glasytor, men behöver välisolerade profiler (såvida det inte gäller aluminiumbeklätt) med bruten köldbrygga för att prestera bra i nordiskt klimat.
Fönsterdörrar och större glaspartier kräver särskild omsorg. De är ofta utsatta för både mekaniskt slitage, väder och stora temperaturskillnader. Ett bra val handlar därför inte bara om energiprestanda på produktbladet, utan om rätt produkt på rätt plats, korrekt montage och långsiktigt underhåll.
Fönsterbyte eller fönsterrenovering?
Det är inte alltid självklart att fönsterbyte är bäst. I vissa byggnader kan fönsterrenovering med energiglas, tätning och förbättrade beslag vara både tekniskt, ekonomiskt och kulturhistoriskt rimligt. I andra fall är ett komplett byte mer effektivt, särskilt om befintliga fönster är uttjänta, otäta eller har dålig funktion rent allmänt.
Det viktiga är att göra en byggnadsteknisk bedömning. EPBD handlar i grunden om prestanda, inte om att alla byggnader ska få exakt samma lösning.
Kan fastighetsägare få stöd för att uppfylla EPBD direktivet?
I vissa fall kan fastighetsägare få ekonomiskt stöd, men regler och bidrag förändras väldigt drastiskt och vad som gällde igår kanske är borta idag. Därför bör man alltid kontrollera aktuella villkor innan man beställer åtgärder. Ofta krävs att ansökan görs i rätt ordning och att åtgärderna uppfyller specifika krav.
För småhus har det funnits stöd för energieffektivisering, och politiska förslag har diskuterats om förlängning och breddning av sådana stöd. För större fastighetsägare kan finansiering ibland ske genom gröna lån, gröna bolån, investeringsstöd eller andra program kopplade till energi och klimat.
Om man halkar efter i sin energieffektivering
För de flesta fastighetsägare handlar konsekvenserna inte om omedelbara böter för att huset inte är perfekt och därmed inte uppfyller EPBD direktivet, men det kan faktiskt ske! Däremot kan en byggnad med låg energiprestanda bli dyrare att äga, svårare att sälja, mindre attraktiv att hyra och mer utsatt för framtida krav.
Hög energianvändning innebär också högre driftkostnader och ofta sämre komfort. Drag, kallras, ojämn temperatur och buller påverkar både boendemiljö och arbetsmiljö. För kommersiella och offentliga fastigheter kan svag energiprestanda dessutom påverka upphandlingar, hållbarhetsrapportering, finansiering och hyresgästers krav.
Tidsplan över EBPD direktivet
– 2002 – Det första EPBD-direktivet antas av EU. Fokus: byggnaders energiprestanda, energicertifikat och minimikrav.
– 2006 – Sverige inför lagen om energideklaration för byggnader.
– 2010 – EPBD omarbetas genom direktiv 2010/31/EU. Kraven på nya byggnader, renoveringar och energideklarationer skärps.
– 2018 – Direktivet uppdateras igen. Mer fokus på smart teknik, laddinfrastruktur och långsiktig renovering.
– 2020 – Krav på nära-nollenergibyggnader får större genomslag för nya byggnader inom EU.
– 2021 – EU-kommissionen föreslår en ny skärpning av EPBD inom klimatpaketet Fit for 55.
– 2024 – Det nya omarbetade EPBD-direktivet, direktiv (EU) 2024/1275, antas och träder i kraft.
– 2026 – EU-länderna ska ha infört stora delar av det nya direktivet i nationell lagstiftning.
– 2028 – Nya offentliga byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader.
– 2030 – Alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader.
– 2030–2035 – Befintliga byggnader ska förbättras stegvis genom renovering, energideklarationer och nationella planer.
– 2050 – EU:s mål är ett energieffektivt och klimatneutralt byggnadsbestånd.
Vad sker egentligen mellan 2035-2050?
– 2030–2035 – Första stora kontrollpunkten, särskilt för sämst presterande byggnader.
– 2035–2040 – Fortsatt renovering och skärpta nationella nivåer.
– 2040–2045 – Fossil uppvärmning och mycket svag energiprestanda blir allt svårare att motivera.
– 2045–2050 – Slutlig anpassning mot ett mycket energieffektivt och dekarboniserat byggnadsbestånd.
Vi summerar kring energiprestandadirektivet!
EPBD direktivet är alltså EU:s ramverk för att minska byggnaders energianvändning och klimatpåverkan. För nya byggnader innebär det skärpta krav på mycket hög energiprestanda. För befintliga byggnader innebär det successiva förbättringar, energideklarationer och mer strategisk renovering.
I vårt avlånga land Sverige blir frågan särskilt viktig, eftersom vårt nordiska klimat ställer höga krav på klimatskalet. Fönster, fönsterdörrar och aluminiumpartier spelar därför en nyckelroll. Rätt val av PVC-fönster, trä-/aluminiumfönster, aluminiumfönster eller renoveringslösning kan förbättra energiprestanda, komfort, ljudmiljö och långsiktig driftsekonomi avsevärt.
Den smarta fastighetsägaren gör dock inga panikåtgärder, utan börjar med analys. Ta reda på byggnadens nuläge, prioritera rätt åtgärder, kontrollera möjliga stöd och se fönster som en del av helheten. EPBD är inte bara ett direktiv, det är en stark signal om vart byggsektorn är på väg: mot tätare, smartare, mer energieffektiva och mer hållbara byggnader.
Tips! Läs gärna mer om EPBD direktivet på Boverkets webbplats.